Kosher – de judiska matreglerna
De judiska matreglerna anses vara till för att lära oss att välja. Alla djur måste stilla sin hunger. Djuren äter vad som helst (som just sådana djur kan äta). Människan är det enda djur som kan välja. Genom att vi väljer vad vi äter, visar vi att vi inte bara är djur, utan också människor. Genom att vi bara väljer att äta det som Gud befallt att vi får äta, höjer vi ätandet till att bli en religiös handling. De har inget med hygien eller sjukdomar (t.ex. trikiner) hos djuren att göra. Kosher-lagarna (5 MB 14:3-21) avslutas med ”ty du är ett folk som är helgat åt den Evige, din Gud”, vilket tolkas som att kosher är till för att höja oss till helighet.
Tahor – djur som är ”rituellt rena”, och därmed tillåtna att äta (t.ex. ko, kyckling, lamm).
Tame – djur som är ”rituellt orena” och därmed otillåtna att äta (t.ex. gris, skaldjur, ormar).
All frukt och alla grönsaker får man äta (”Se, jag har givit dig alla fröbärande örter på hela jorden och alla träd med frö i sin frukt; detta skall ni ha att äta” – 1 MB 1:29).
Tillåtna djur (tahor) (5 MB 14:3-21)
- Fiskar som har fenor och fjäll, d.v.s. de flesta. [Dock inte haj, rocka, stenbit, marulk, skaldjur av alla de slag, stör och dess rom (rysk kaviar), bläckfisk, sniglar och snäckor, t.ex.]
- Fåglar av ”hönsfågel”-typ, t.ex. höna/kyckling, kalkon, gås, anka, fasan, ripa, vaktel, duva [men inte rovfåglar, fiskmåsar, småfåglar av olika slag t.ex.]. Man får inte heller äta ägg av otillåtna fåglar. Man får äta äggen av tillåtna fåglar, men om ägget innehåller blod – det räcker med en liten prick – så får man inte äta det.
- Fyrfotadjur som både har tudelade klövar och idisslar. Sålunda är t.ex. nötkreatur, får, getter, älgar, hjortar, rådjur tillåtna. Grisarna har klövar, men idisslar inte – alltså är de förbjudna. Hästar, åsnor, kameler, hundar, katter, råttor, kaniner etc. saknar klövar och de idisslar inte, alltså är de förbjudna.
- Den enda insekt som är tillåten är arbe, nämligen den gräshoppsart som hemsökte Egypten (en av de tio plågorna). Eftersom vi idag inte vet vilken av alla gräshoppsarter som är arbe, avstår vi från alla gräshoppor.
Förbjudna djur (tame)
- Se föregående
- Dessutom är det förbjudet att äta sådant som kommer från förbjudna djur. Trots detta är honung tillåten (”Landet som flyter av mjölk och honung”).
- Alla kräldjur och alla insekter (utom arbe – se ovan).
- Blod (inklusive blodsdroppar i ägg). ”Ni skall inte äta blod…” (3 MB 7:26-27); ”i livet är blodet” (3 MB 17:10-14).
Man får inte äta ischiasnerven (eftersom den skadades av mannen Jakob brottades med – 1 MB 32:24). I Israel, där många håller kosher ”lönar det sig” att dra ut nerven (treiben) ur köttet. Utanför Israel, där kosher-marknaden är mindre, gör man inte detta, varför bakdelen av djuret inte äts av judar – det säljs i stället till icke-judar, som inte omfattas av förbudet.
Kosher (kasher) (Motsatsen är treif)
De fåglar och fyrfotadjur som är tillåtna (tahor) får ätas endast om de slaktats på judiskt sätt (shechita). Det innebär att en särskilt utbildad slaktare (shochet) säger en speciell välsignelse (bracha) och därefter med en rakbladsvass kniv, med ett enda snitt skär av båda halspulsådrorna och luftstrupen på djuret. Innan djuret hinner känna att det gjorde ont, har därvid blodtillförseln till hjärnan avbrutits och djuret känner ingen smärta. Allt sådant man sålunda får äta, kallas kasher (kosher). Ordet betyder ”lämplig”, ”OK”.
Inom en halvtimma från slakten måste köttet kashras så att blodet (symboliskt) avlägsnas helt, antingen genom saltning och blötläggning eller genom att grillas över eld.
Man får inte blanda kött och mjölk
”Du skall inte koka en killing i dess moders mjölk” – detta förbud förekommer vid tre tillfällen i Toran (2 MB 23:19, 2 MB 34:26, 5 MB 14:21). Om man nu nödvändigtvis måste döda ett djur för att äta det, skall man inte vara så okänslig att man kokar det i sin egen moders mjölk. Detta bud är grunden för vår respekt för och omtanke om djuren. Därför får man inte blanda mjölk (eller mjölkprodukter – grädde, ost, mjölkpulver, vasslepulver, laktos) och kött i samma måltid. Egentligen skulle man kunna blanda fågel och mjölk (men eftersom fågelkött skulle kunna förväxlas – till utseendet – med kött från fyrfotadjur, valde rabbinerna att förbjuda mjölk tillsammans med fågelkött). Köttmat kallas fleishik (jiddish) eller basári (hebreiska) och mjölkmat kallas milchik (jiddish) eller chalávi (hebreiska). Mat som varken innehåller kött eller mjölk (eller har haft kontakt med kött eller mjölk) kallas parve. Har man ätit milchik måste man vänta en timma innan man äter köttmat. (Liberala judar väntar inte alls, mycket ortodoxa väntar tre timmar.) Har man ätit fleishik måste man vänta tre timmar innan man äter mjölkmat. (Liberala judar väntar en timma, mycket ortodoxa judar väntar sex timmar).
Om man håller på kosher-lagarna, har man olika husgeråd (tallrikar, bestick, kastruller, stekpannor) för kött och mjölk. De måste diskas separat.